Så kan det gå när en garderobsrensning landar i Kenya!

8 lådor fyllda av kläder och leksaker står bakom väggen, adresserade till min bästa vän här i Kenya. Lådorna är skänkta av ett företag i Sverige som hade som julkampanj att skicka ner second hand kläder till oss här i Kenya. Lådorna skulle kommit hit i oktober, och nu är det februari. De är fem meter bort och det är omöjligt att få ut dem. Utan att lägga 300 000 ksh emellan. Jag använder alla metoder jag bara kan. Vara arg, skratta, gråta, urringning. Det är omöjligt. Jag måste tänka om. 

Jag går hem och använder alla mina kontakter, får tillslut en kompis i parlamentet att stämpla ett brev med riksdagsstämpeln, och jovisst, lådorna är 7 timmar senare i vår ägo! 

Jag lipar nästan av glädje när jag ser hur mycket fina kläder det är och vad detta kan innebära för människor i det här landet. Men hur ska vi fördela ut dessa? 

Vi funderar på hur dessa skulle kunna göra störst nytta och kommer slutligen fram till att vi ska transportera kläderna upp till norra delen av Kenya där behoven är verkliga, och stora. Dock kvarstår problemet att kläderna är alldeles för många för en familj, men alldeles för få för att kunna göra en rättvis utdelning i en by 2000-3000 invånare. Vi bestämmer oss därför att koncentrera oss på byn Ngurunits sex kvinnokörer, och samtidigt ge dem chansen att få lite erfarenhet av sälj och business.

Vi samlar dessa en fredag eftermiddag och uppemot 150 kvinnor och barn är därmed samlade i sanden framför oss. Vi pratar först med dem om deras behov och möjligheter för ett bättre liv, där utbildning och nödvändig sjukvård är en av de mest skriande faktorerna. De skänkta kläderna kan såklart aldrig bidra till något av detta, men däremot ser vi en möjlighet för dem att med hjälp av dessa kläder inbringa en liten inkomst som i framtiden skulle kunna avhjälpa deras främsta behov; utbildning och sjukvård. Kvinnorna är således samlade och vi bär fram lådorna. Jublet vet inga gränser och kvinnorna är helt inställda på att detta inte bara var kläder, utan en möjlighet till en extra inkomst. 

Efter att ha organiserat dem i led och grupper påbörjas utdelningen och de män och andra kvinnor som kommit för att titta kan följa showen plagg för plagg. Den enda riktiga konflikten som uppstår är om de tomma kartongerna som tydligen är ovärderligt bra som tak på hyddorna. När lådorna är tömda, och kvinnorna fullastade med kläder var tanken att de skulle gå hem för att diskutera i gruppen hur de skulle börja sälja och göra för att få så många kunder som möjligt intresserade, men efterfrågan är knappast något problem. Så fort kvinnorna gått iväg är marknaden i full gång, och byns invånare är väldigt intresserade av att köpa dessa varor. T-shirtar, jeans, barnkläder säljs för små, och för folket möjliga summor som snart blev till några tusen shilling i fickorna hos kvinnorna, och planer om fortsatt investering av dessa börjar smidas. Kvinnorna pratar om att köpa en säck med socker för inkomsten som därefter kan säljas för lite högre pris och därmed öka deras förtjänst, och slutligen, och förhoppningsvis, kunna bekosta en eller flera elevers skolgång.

Så kan det gå när en garderobsrensning landar i Kenya!