fredag 20 december 2013

Årets 16 julgärningar (som inte kostar en spänn)

1. Anmäl dig till donationsregistret. (livsviktigt.se)

2. Dela en konstnärssjäls idé (sprid små musikers musik, sprid någons smyckestillverkarhemsida, tipsa om en kompis som syr kläder/har ett minibageri)

3. Skotta din 85-åriga grannes garageuppfart.

4. Låtsas att ni har strömavbrott och ingen täckning på nån slags I-waste my time-pryl och umgås! (umgåstips: tänd ljus, spela spel, läs en saga med hela familjen, skriv julklappsrim, ha diskparty och skumkrig) 

5. Skriv på ett upprop mot allehanda världsorättvisa.

6. Läs Naturskyddsförenings 10 tips på en miljövänligare jul (http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/10-basta-knepen-en-gron-jul) 

7. Samåk

8. Tala om för dina nära och kära att du älskar dom.

9. Läs på om konflikten i Syrien. 

10. Promenera till Snabbköpet istället för att ta bilen till MEGASUPERGRANDMAXILANDET när mjölken tar slut.

11. Skriv ett handskrivet brev. 

12. Sprid länken om Bris eller Maskrosbarns chatt i juletider, och sprid numret till Kvinnojouren där du bor. Sätt upp en lapp på gården eller ICA om du inte har en massa barn/elever på din facebook. 

13. Pilla ut alla vekeshållare på värmeljusen du bränner i jul. (Annars är din återvinning förgäves.

14. Återvinn julklappspappret.

15. Ge bort en heldag för kvalitetstid till ditt barn/mamma/mormor/sambo i julklapp.

16. Skriv upp ovanstående tips på en lista med kryss-i-rutor. Tävla med en kompis om vem som kan kryssa i flest. 


Bilden tagen från http://www.riksbyggen.se/Kundwebb/Rad-Svar/Tips-rad/Miljo--Energi/Miljosmart-jul/

söndag 29 september 2013

Lampinsamling!

Kära vänner! 

Senast du hade strömavbrott, hur irriterad blev du då över att du inte hittade ficklampan eller tändstickorna till stearinljusen? Tänk dig nu ett strömavbrott utan tändstickor och utan ficklampor. Varje dag, året runt. 

I slutet av oktober åker jag och Johanna norrut där människor lever i "strömavbrott" hela tiden, och vi skulle så himla gärna vilja hjälpa till att underlätta vardagen lite, lite grann. 

Om du också vill hjälpa till kommer här 3 saker du kan skriva in i cv't att du hjälpt till med. För åttio spänn. 

1) Kvinnor behöver inte bära lika mycket ved. (Ja, det är bara kvinnor som bär ved.)
2) Kvinnor behöver inte andas in lika mycket rök från den brasa som nu agerar "lampa" på kvällar och nätter. (Ja, det är alltid kvinnorna som sköter detta.)
3) Barn kan göra sina läxor när de kommit hem från skolan. (Nej, de kan inte göra läxorna tidigare när det fortfarande är ljust, då måste man hjälpa till med andra sysslor.) 

En solcellslampa kostar 80 kr. Alltså lika mycket som en halv biobiljett, eller 3 caffelatte. 
En solcellslampa underlättar varje dag, året runt för en hel familj. 


Eftersom vi inte slösar några pengar på att öppna professionella autogiro- eller postgirokonton sker överföringen till ett simpelt vanligt bankkonto, tillhörande Martina Abrahamsson, alltså mig. Varenda spänn du sätter in går oavkortat till inköp av lampa. Vill du veta var din lampa hamnade, märk överföringen med ditt namn. (Handelsbanken, 6129- 744 587 158 är numret). 

Tack för att du lyser upp världen! 


tisdag 24 september 2013

Varje gång...

Jag har sett människor tvätta sig i vattenpölar.
Jag har lärt mig hur ett pistolskott låter.
Jag har gråtit av orättvisa.
Jag har besökt hem med fler invånare än kvadratmeter.
Jag har sett vita gamla män ta ed sig 15-åriga tjejer hem från barer.
Och varje gång undrar jag om det var så det var meningen.

Jag har sett barn utan skor skratta sig till tårar.
Jag har sjungit tillsammans med 20 kvinnor i en och samma bil.
Jag har besökt hem med större hjärta och med mer liv än bröllopsnätter.
Jag har lärt mig vilka svenska rätter som går hem hos kenyaner och inte.
Och varje gång det är fler kenyaner än svenskar i huset förstår jag att jag bor här på riktigt.
Och varje gång det är så vet jag att det var så det var meningen.


LÄS INTE DET HÄR

Så borde rubriken vara på artikeln nedan. För dem som vill fortsätta gnälla över dåligt väder, för få kläder i garderoben, eller störiga medpassagerare på tunnelbanan.

Två miljoner våldtagna i krigets Kongo

Lägg av nu. Det räcker. 

Terrorattacken på Westgate i Nairobi

"De kom in och sköt först alla servitörerna. Sen sprängde de en kvinna så att armarna flög av och huvudet flög åt andra hållet. En gravid kvinna sköts i magen, och barn togs som gisslan."

Musiken spelas fortfarande i högtalarna, maten står kvar, det väntar oavslutade kundvagnar, och en oavslutad terrorattack tränger sig in i varenda hem, i varenda hjärta. Svensk press rapporterar snabbare än Kenyansk. Kenyansk press rapporterar vad de tror att världen vill höra. Ingen vet vad som är sant. Rykten säger att det varit känt att det skulle hända sedan länge. Andra rykten säger att det kommer hända igen.

Samtidigt är köerna till blodgivningen längre än på Hemköp Skanstull en fredag eftermiddag. Samtidigt tar privatpersoner med sig gasköket och kokar te till anhöriga, journalister, poliser och vakter. Samtidigt skänker Kenyas eget folk 60 miljoner shilling. Samtidigt skapas #WeAreOne.

Det är ett omskakat Kenya, som man just nu inte vet hur man ska handskas med, hur man ska leva i eller var man ska leva för någonstans. Det man vet är att landet fortfarande är lika vackert, människorna är fortfarande lika hjälpsamma och att kärleken är starkare än hatet.

Människor funderade aldrig på om Norge var ett osäkert land eller inte efter terrorattentaten i Utöya. Även Kenya är värt en chans. De flesta kokar te. De flesta kastar inte handgranater.
Välkomna, trots allt.







onsdag 7 augusti 2013

Tillbaka i Nairobi, i grevens tid.

Efter en flygresa liggandes mellan två stolsrader, omväxlande på höger och vänster sida eftersom ryggposition är för trångt var vi då framme i Etiopien för mellanlandning. På de oklart utplacerade tv-apparaterna rullar en reklamfilm om kondomer. Reklamfilmen som har sämre bildkvalité än min första digitalkamera innehåller män som skuttar i någon slags uppvisningsdans utanför hyddor, och endast två korta sekundscener innehåller interaktion mellan man och kvinna. Kaffesmak finns att tillgå, informerar eftertexten.

Vi är hungriga, men inget av de ställen som serverar någon slags föda tar kort, och alternativet är att prova den bankomat där samtliga före i kön har fått sina visakort uppätna. Således får vi äta upp allt svenskt godis vi köpt som var tänkt att mätta nästa månads Sverigecravings. I högtalarna spelas samma musik som spelades 2004 då jag bodde där, och en känsla av hemtrevnad infinner sig. Leisure Lounge ser inbjudande ut med sin guldemaljerade skylt, men då vi tittar in är det lite som att köpa grisen i säcken. Leisure Lounge är egentligen ett hopplock av trasiga soffor där man sitter med knäna i hakhöjd eftersom den tänkta resåren inte riktigt håller samma kvalité som vid sin födelse.

Slutligen blir en vilstol ledig och jag tränger ihop mig med mitt handbagage och lyckas somna några minuter innan det är dags för nästa flight mot Nairobi.

Vi landar, och vi landar hemma. Och imorse brann flygplatsen ner. Jag är tacksam för att jag hann fram.